Jag är så tagen att jag vet inte ens vad jag ska göra.
Det var hur sjukt som helst igår, men idag när jag vaknade så gick det inte ens att greppa. Har följt nyheterna och läst berättelser från personer som var på Utöya hela dagen. Jag känner mig så uppgiven..
Kan inte ens föreställa mig hur det är att vara drabbad själv eller anhörig i detta läget. Det är direkt hjärtskärande.

Sen tänker jag på Amy Winehouse också. Jag har lyssnat på henne rätt mycket och hon har alltid verkat så plågad i sinnet. Jag hoppades nog in i det sista att det skulle bli bra med henne. Hon hade en sån röst som går så djupt in.